Sjukdom o kärlek

(null)
Ligger i sängen med mina två favoriter vars kroppar sprider sådan värme. Vaknade redan vid halv 4 tiden med en hemsk o molande känsla i ryggen. Uvi - ni som haft det kanske förstår, har ni inte haft det så ska jag inte ens besvära er med att behöva läsa om eländet. Jag är i just detta nu så tacksam för det jag har omkring mig. Min fantastiska man o hund. De som får mig att känna mig så otroligt ompysslad o älskad.

Har så mycket jag skulle vilja sätta mig ner och berätta för er som läser. För ca 1 månad sen tog vi våra grejer o flyttade till Öland. Men i just detta nu känns det inte som om varken min ork eller tålamod fungerar tillräckligt bra för att göra "det första inlägget om Öland" rättvist. Jag är helt förälskad i denna Ö. Förälskad i naturen, landet och havet som omsluter det. Låter det vara sagt för nu.




Hur viktig är din start på dagen?

Det där första bemötandet på morgonen. Det som kan förstöra eller göra den kommande dagen helt magisk. Startskottet i morse blev väckarklockan. Som till min förvåning kändes betydligt lättare än vanligt att handskas med. Upp som en skott och vidare till köket för att fixa med små förberedelser. Gjorde mitt första försök att väcka Fredrik som var tröttare än vanligt. Lät han ligga kvar medan Nemo fick ta sin morgonrunda själv ute på tomten och medan jag tömde diskmaskin. Uppväckningsförsök två gick inte bättre det. Så jag fortsatte med min frukostfix och försökte någon gång till innan jag lite hopplöst kände att tiden höll på att rinna iväg. Vid sista försöket får jag till svar att han helst skulle slippa behöva gå upp idag.

 

Och vet ni hur snabbt den där känslan av hopplöshet letar sig in i magen. Hur jag för en sekund ser hur jag blåser ut de tända ljusen på bordet.

 

10 sekunder senare – JA, 10 SEKUNDER – sitter han upp och mitt leende går från ena örat till det andra. Tillsammans äter vi en kanonfrulle. Vi skrattar och njuter av brödet som bakades sent igår kväll. I lyckorus lämnar jag sedan hemmet för att skynda mig mot jobbet några minuter senare än planerat.

 

Och jag är minst lika glad nu. När jag sitter här på jobbet och skriver ihop detta. Ca 2 timmar kvar till hemgång och ärligt talat kan jag inte sluta le. Jag mår så bra!

 

Skulle även kunna vara p.g.a. den väldigt goda frukosten i morse. För vad kan bidra till en bättre start på dagen än en riktigt god frukost. Och by the way... Nu är vi även Laktosfria här hemma. Men mer om det i senare uppdatering.

 

 

Han fixar

Om jag ändå hade hans energi. Imorse vaknade jag strax efter 05 av hans små ljud från köket. Glädje är nog bästa ordet att använda sig av när det kommer till att beskriva den känsla som infinner sig i min kropp när jag ser honom där i köket. Han ler. Han är varm. Hans hår är rufsigt och skenet från lamporna får topparna att nästan se lite guldiga ut. Jag själv känner mig rätt fluffig. Somnade på närmare sekunden igår i hans varma, trygga famn. Ibland kan tanken infinna sig i att denna gång kan vara den sista.

Dum tanke - eller hur.

 Men ibland vet jag inte hur jag skulle klara mig utan denna människa. 

Vi fortsätter i alla fall med våra glutenfria frukostar. De är suveräna. Kolla bara in blicken på Nemo från imorse...



Frukost, Glutenfri Breakfast, DuJagVi, Frukost

Trött höstmorgon

En såndär morgon. Bilden blir katastrofal. Inga roliga grönsaker. MEN!
 
Ur min macka lyckades vi hitta både sydamerika och en fisk. En fisk som efter en ostskiva och lätt slag i bordet fick liv och plötsligt kunde röra på sin fena. Ja, ingen kan säga att vi inte har fantasi. Fruktansvärt barnsliga kanske ni tänker. Men om ett gott skratt förlänger livet så kommer jag lätt leva över 100 år. Det ni!
 
Och ja, allt är fortfarande glutenfritt!
 
 

Du Jag Vi

Ett helt år har redan hunnit passera. Ett år av massvis med skratt och roliga minnen. Galenskap och en hel del underliga upptåg. Allt har inte varit en dans på rosor och vi har under årets gång fått möta på en hel del prövningar. Skulle gärna vilja fokusera på allt bra. Stänga dörren för det "dåliga" och hand i hand bara gå mot de där ljuset. Fast vem säger att allt bra är ljust? Mörk och murrigt kan många gånger kännas bra mycket bättre än strålkastarljus.
 
Vi pratade om det imorse och därför en anledning till varför det kommer upp just nu. För är det något min man lärt mig så är det vikten av att gå igenom saker. Inte förtränga eller älta. Dyker det upp ett problem så ska man ta tag i det på en gång. Lättare sagt en gjort kan man nog tycka. Jag är så dålig på detta och skäms lite över att behöva inse det. Gör mig gärna liten och försvinner ner i min mans stora och varma famn. Gömmer mig. 
Tråkig med fokus på det negativa kan ni kanske tycka. Men genom att skriva ner detta blir det som ett erkännande för mig själv och en motivation till att bli ett bättre jag. Till ett mer verbalt och uttrycksfullt jag. För hur som helst så är är bra. Lite knäpp och rörig. Väldigt tankspridd. Fruktansvärt lycklig i just denna stund. Tänker tillbaka på vår tid och skulle i denna stund bara vilja tillbaka till ögonblicket innan vi lämnade hotellrummet för att inte kyrkan. Den där stunden du låste dörren och jag fick försvinna i dina ögon på nytt.
 
 
 
Jag blev förtrollad av dina ögon den den julinatten på Gotland. Du tog mig med storm och öppnade upp en helt ny värld. Du tog ordet kärlek och gav det en helt ny innebörd och mening. Du är det bästa som hänt mig och det är med en liten rädsla jag ens nämner att det känns nästan för bra för att vara sant. Men det är som du säger - Släpp det. Vi lever här och nu. Och idag tänker inte jag göra annat än vara lycklig. Lycklig över att få ha dig i min närhet och för det som vi skapat ihop. Kan inte vara annat än magi?
 
 
Glutenfri, Middag, Restaurangbesök, Tips DuJagVi, Glutenfri, Middag, Restaurang, StadsVakten

StadsVakten Norrköping

Ännu ett besök på StadsVakten i Norrköping. Och är minst lika nöjd som förra gången, om inte nöjdare. Älskar stämningen, älskar maten och personalen är så goa. Lättsamma och lagom roliga.

Kan dock inte påstå att någon av oss var speciellt hungrig inför detta besök så vi bestämde oss för att endast ta in några förrätter:

Sashimi på Tonfisk med brynt soyasmör, päron, forellrom & shiso

Carpaccio på lättrökt hjort, rödbetskräm, kantareller, torkad kavring & gruyère

Plocktallrikmed utvalda charkuterier, lagrad ost, picklade grönsaker & oliver

Dryck till detta blev en flaska Champagne – Nv Nicolas Feuillatte brut rèserve

 

Och till efterrätt blev det

Bakad choklad, salt karamell, havtornskräm & knäckig honung

Som avslutades med en varsin Irish Coffee

 

Rent på tallriken var det definitivt. Fick nästan dra bort tallriken från Fredrik som bokstavligt talat satt och slickade den ren. Älskade knäppis

 

Självklart serverades allting glutenfritt.

Har ni vägarna förbi Norrköping tycker jag absolut att ni inte får missa denna restaurang.

Och bor man på hotellet intill är det dessutom en 

Allmänt, Glutenfri, Tips Glutenfri, Kanelbulle, KanelbullensDag, TestarNytt, vardag

Kanelbullens Dag

Glutenfri Kanelbulle. Yes, ni läste rätt. Jag känner mig just nu så lycklig. Satt i bilen igår på väg hem och önskade innerligt att kanelbullar skulle vara glutenfria. Att de skulle vara sådär härligt goda som ”vanliga” kanelbullar är. Och idag överraskade Isabella aka Bellski mig med precis just det. En supergod kanelbulle:

 

Så mitt tips inför morgondagens firande av Kanelbullensdag – åk till Vete-Katten. Köp minst två. Skulle kanske vara ett plus att köra dem i mikron sådär 10 sekunder bara för att få den där värmen. Liksom låtsas att den är precis nygräddad. Jag kommer leva länge på dagens bulle. #KanelbulleGalenTjej

Frukost, Glutenfri Breakfast, DuJagVi, Frukost, Glutenfri, Hemma, Mackor, vardag

Rödbetor & Chevré

Tror jag ska försöka skriva mina inlägg i annan ordning. Så att frukostentusiasterna lättare kommer till det goda med morgonen.

Dagens glutenfria frukost:

Mjukt glutenfritt bröd med innehåll av tre olika sorters ostar (Chevré & Gruyère – glömt namnet på tredje), förkokt rödbeta från gårdagen och så lite salami + kalkon. Man tager vad man haver skulle man kunna säga. Detta toastades i det fantastiska våffeljärnet och fick sedan sällskap på tallriken av ruccola, tomat, honung och ännu mer Chevré & rödbetor. Till detta serveras kaffe (med mjölk! Hör och häpnas!) och ett glas med C-vitamin. Känns som om det är dags att boozta kroppen ordentligt.

 

Vet inte hur ni andra tänker kring hösten. Men i och med mörkare tider tycker i alla fall jag att det är lätt att falla ner i någon slags trötthet. Vissa pratar om depression - tycker själv att det är att dra det lite väl långt, men tror det är viktigt att i dessa tänka på lite extra omtanke emot varandra. Ett leende kan göra så mycket när allt annat känns tungt och tröttsamt. Hoppas ni alla får en fantastisk tisdag.

Facebook och Sociala medier

Starten på denna vecka var hemskt. Jag kände mig helt slut i både kropp och själ och ärligt talat hade jag bara lust att sätta mig i ett hörn och gråta. Jag klarade inte av att vara den superkvinna som min man behövde. Jag slogs med mig själv inombords och jag krigade för att vinna kampen för oss. Känslan över besvikelse var dock svår att bli av med. 

I måndags fann jag ett obehagligt Facebook-inlägg riktat mot min man. En person anklagade honom för en mycket allvarlig sak. En sak som denna även polisanmält honom för, (för över 2 år sedan) och vilket efter förhör med polis har blivit nerlagt. Han är alltså, enligt polis och svensk lag, oskyldig.
Vi har tidigare haft problem med denna person, men jag trodde ärligt talat att allt var löst sedan den 2 juni 2016. Då vi efter otaliga påhälsningar, polisanmälningar, polisförhör, advokater och domstolsbeslut kommit fram till en lösning där denne person lovat att lämna oss i fred.

Men i och med detta har inte bara hemska minnen och obehag jämtemot denna person dykt upp. Agerande av vänner förvånar mig. Vi hade ett samtal hemma om att vi vill avskärma oss helt från den personen i fråga som lagt upp de kränkande inläggen på Facebook. Jag förstår att vissa tycker att det finns ”två sidor av ett mynt” gällande vissa saker. Men ett domslut är ett domslut. (och skulle ni läst de osammanhänande polisanmälningarna och förstå denne persons psykiska bakomliggande sjukdom, skulle ni kanske förstå)
Jag kan inte kräva att folk ska ta parti, men efter samtal med vissa människor där de hellre väljer att ha kvar en människa på Facebook, som de varken umgås eller pratar med, så visar det rätt tydligt vart dom står. Både i ärendet och gällande vänskap. Jag vill inte dela mitt liv på Facebook som ett ”hänt extra”-uppslag i någons flöde. Är någon mer nyfiken på vad en sjuk människa skriver eller om denne kanske är en "vän-samlare" så är det nog ingen jag borde ha i min närhet heller.

Jag uppmana vissa igår till att välja. Och trots att det bara är Facebook så gör det lite ont när de inte väljer mig.
Men ärligt talat orkar jag inte med ett race av denna sort igen. Personen som på Facebook skrev det lögnaktiga inlägget mår inte bra. Och saker som denne hittar på och lägger ut uppdateringar om påverkar mig och min man i vårt liv. Och de påverkar våra familjer och närmaste vänner.
 
Jag vill inte gå o vara rädd att något mer ska hända. Vi har fått skador på hus och andra tillhörigheter tidigare. Fått spontana besök som får en att tänka en gång extra innan man släpper ut hund & katt. Min man var ett tag så orolig för att något skulle hände mig att han ville att jag skulle flytta ut ur huset tills allt var över. Kärlek och familj går före allt. Om det så betyder att allt med Facebook och sociala medier måste försvinna. 
 
Facebookvän eller inte. Jag har hellre vänner utanför de sociala medierna. Och skulle du råka vara borttagen av misstag. Slå en signal så träffas vi irl. Gärna på en fika. Glutenfritt...
Frukost Breakfast, DuJagVi, Frukost, Hemma, vardag

Han imponerar

Egentligen är jag inte så förvånad. Det är långt ifrån första gången min man imponerar mig med sin omtänksamhet. MEN - det som skapade det där lilla extra leendet upptäcktes inte förräns jag slog mig ner på jobbet. Satt och letade efter gårdagens svampbild för att imponera på kollegan när bilden på morgonens frukost dök upp. Och det var inte jag som hade tagit den.
 
Till saken hör den att i morse så vaknade vi båda upp i soffan tätt inslingrade i varandra. Fredrik hoppade pigg upp ur soffan och jag hörde hur han pratade om frukost. Jag kollade på klockan med trötta ögon och när jag insåg att den bara var strax för 4 så bad jag snällt om att få ligga kvar och snooza medan han fixade frukosten.
 
När jag sedan vaknade till var han så gott som klar, men kan inte annat än tacka för den lilla extra sömn jag fick. Mot frukoststundens slut möttes dock mina killar av tröttheten. Jag plockade undan, fixade snabbt till mig och smög sedan ut för att möta dagen. 
 
Tack älskling för en fantastisk start!
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg