Öland

Vart ska jag börja denna story... Jag vill berätta allt för er från dag 1 till nu, men det finns så mycket och det skulle bli så långt att ingen skulle orka läsa.

Tänker över det tills imorn. Just nu känner jag mig lika slut som vår kära hund. Bilden får tala för sig själv...

(null)

Sjukdom o kärlek

(null)
Ligger i sängen med mina två favoriter vars kroppar sprider sådan värme. Vaknade redan vid halv 4 tiden med en hemsk o molande känsla i ryggen. Uvi - ni som haft det kanske förstår, har ni inte haft det så ska jag inte ens besvära er med att behöva läsa om eländet. Jag är i just detta nu så tacksam för det jag har omkring mig. Min fantastiska man o hund. De som får mig att känna mig så otroligt ompysslad o älskad.

Har så mycket jag skulle vilja sätta mig ner och berätta för er som läser. För ca 1 månad sen tog vi våra grejer o flyttade till Öland. Men i just detta nu känns det inte som om varken min ork eller tålamod fungerar tillräckligt bra för att göra "det första inlägget om Öland" rättvist. Jag är helt förälskad i denna Ö. Förälskad i naturen, landet och havet som omsluter det. Låter det vara sagt för nu.




Hur viktig är din start på dagen?

Det där första bemötandet på morgonen. Det som kan förstöra eller göra den kommande dagen helt magisk. Startskottet i morse blev väckarklockan. Som till min förvåning kändes betydligt lättare än vanligt att handskas med. Upp som en skott och vidare till köket för att fixa med små förberedelser. Gjorde mitt första försök att väcka Fredrik som var tröttare än vanligt. Lät han ligga kvar medan Nemo fick ta sin morgonrunda själv ute på tomten och medan jag tömde diskmaskin. Uppväckningsförsök två gick inte bättre det. Så jag fortsatte med min frukostfix och försökte någon gång till innan jag lite hopplöst kände att tiden höll på att rinna iväg. Vid sista försöket får jag till svar att han helst skulle slippa behöva gå upp idag.

 

Och vet ni hur snabbt den där känslan av hopplöshet letar sig in i magen. Hur jag för en sekund ser hur jag blåser ut de tända ljusen på bordet.

 

10 sekunder senare – JA, 10 SEKUNDER – sitter han upp och mitt leende går från ena örat till det andra. Tillsammans äter vi en kanonfrulle. Vi skrattar och njuter av brödet som bakades sent igår kväll. I lyckorus lämnar jag sedan hemmet för att skynda mig mot jobbet några minuter senare än planerat.

 

Och jag är minst lika glad nu. När jag sitter här på jobbet och skriver ihop detta. Ca 2 timmar kvar till hemgång och ärligt talat kan jag inte sluta le. Jag mår så bra!

 

Skulle även kunna vara p.g.a. den väldigt goda frukosten i morse. För vad kan bidra till en bättre start på dagen än en riktigt god frukost. Och by the way... Nu är vi även Laktosfria här hemma. Men mer om det i senare uppdatering.

 

 

Du Jag Vi

Ett helt år har redan hunnit passera. Ett år av massvis med skratt och roliga minnen. Galenskap och en hel del underliga upptåg. Allt har inte varit en dans på rosor och vi har under årets gång fått möta på en hel del prövningar. Skulle gärna vilja fokusera på allt bra. Stänga dörren för det "dåliga" och hand i hand bara gå mot de där ljuset. Fast vem säger att allt bra är ljust? Mörk och murrigt kan många gånger kännas bra mycket bättre än strålkastarljus.
 
Vi pratade om det imorse och därför en anledning till varför det kommer upp just nu. För är det något min man lärt mig så är det vikten av att gå igenom saker. Inte förtränga eller älta. Dyker det upp ett problem så ska man ta tag i det på en gång. Lättare sagt en gjort kan man nog tycka. Jag är så dålig på detta och skäms lite över att behöva inse det. Gör mig gärna liten och försvinner ner i min mans stora och varma famn. Gömmer mig. 
Tråkig med fokus på det negativa kan ni kanske tycka. Men genom att skriva ner detta blir det som ett erkännande för mig själv och en motivation till att bli ett bättre jag. Till ett mer verbalt och uttrycksfullt jag. För hur som helst så är är bra. Lite knäpp och rörig. Väldigt tankspridd. Fruktansvärt lycklig i just denna stund. Tänker tillbaka på vår tid och skulle i denna stund bara vilja tillbaka till ögonblicket innan vi lämnade hotellrummet för att inte kyrkan. Den där stunden du låste dörren och jag fick försvinna i dina ögon på nytt.
 
 
 
Jag blev förtrollad av dina ögon den den julinatten på Gotland. Du tog mig med storm och öppnade upp en helt ny värld. Du tog ordet kärlek och gav det en helt ny innebörd och mening. Du är det bästa som hänt mig och det är med en liten rädsla jag ens nämner att det känns nästan för bra för att vara sant. Men det är som du säger - Släpp det. Vi lever här och nu. Och idag tänker inte jag göra annat än vara lycklig. Lycklig över att få ha dig i min närhet och för det som vi skapat ihop. Kan inte vara annat än magi?
 
 
Allmänt, Glutenfri, Tips Glutenfri, Kanelbulle, KanelbullensDag, TestarNytt, vardag

Kanelbullens Dag

Glutenfri Kanelbulle. Yes, ni läste rätt. Jag känner mig just nu så lycklig. Satt i bilen igår på väg hem och önskade innerligt att kanelbullar skulle vara glutenfria. Att de skulle vara sådär härligt goda som ”vanliga” kanelbullar är. Och idag överraskade Isabella aka Bellski mig med precis just det. En supergod kanelbulle:

 

Så mitt tips inför morgondagens firande av Kanelbullensdag – åk till Vete-Katten. Köp minst två. Skulle kanske vara ett plus att köra dem i mikron sådär 10 sekunder bara för att få den där värmen. Liksom låtsas att den är precis nygräddad. Jag kommer leva länge på dagens bulle. #KanelbulleGalenTjej

Facebook och Sociala medier

Starten på denna vecka var hemskt. Jag kände mig helt slut i både kropp och själ och ärligt talat hade jag bara lust att sätta mig i ett hörn och gråta. Jag klarade inte av att vara den superkvinna som min man behövde. Jag slogs med mig själv inombords och jag krigade för att vinna kampen för oss. Känslan över besvikelse var dock svår att bli av med. 

I måndags fann jag ett obehagligt Facebook-inlägg riktat mot min man. En person anklagade honom för en mycket allvarlig sak. En sak som denna även polisanmält honom för, (för över 2 år sedan) och vilket efter förhör med polis har blivit nerlagt. Han är alltså, enligt polis och svensk lag, oskyldig.
Vi har tidigare haft problem med denna person, men jag trodde ärligt talat att allt var löst sedan den 2 juni 2016. Då vi efter otaliga påhälsningar, polisanmälningar, polisförhör, advokater och domstolsbeslut kommit fram till en lösning där denne person lovat att lämna oss i fred.

Men i och med detta har inte bara hemska minnen och obehag jämtemot denna person dykt upp. Agerande av vänner förvånar mig. Vi hade ett samtal hemma om att vi vill avskärma oss helt från den personen i fråga som lagt upp de kränkande inläggen på Facebook. Jag förstår att vissa tycker att det finns ”två sidor av ett mynt” gällande vissa saker. Men ett domslut är ett domslut. (och skulle ni läst de osammanhänande polisanmälningarna och förstå denne persons psykiska bakomliggande sjukdom, skulle ni kanske förstå)
Jag kan inte kräva att folk ska ta parti, men efter samtal med vissa människor där de hellre väljer att ha kvar en människa på Facebook, som de varken umgås eller pratar med, så visar det rätt tydligt vart dom står. Både i ärendet och gällande vänskap. Jag vill inte dela mitt liv på Facebook som ett ”hänt extra”-uppslag i någons flöde. Är någon mer nyfiken på vad en sjuk människa skriver eller om denne kanske är en "vän-samlare" så är det nog ingen jag borde ha i min närhet heller.

Jag uppmana vissa igår till att välja. Och trots att det bara är Facebook så gör det lite ont när de inte väljer mig.
Men ärligt talat orkar jag inte med ett race av denna sort igen. Personen som på Facebook skrev det lögnaktiga inlägget mår inte bra. Och saker som denne hittar på och lägger ut uppdateringar om påverkar mig och min man i vårt liv. Och de påverkar våra familjer och närmaste vänner.
 
Jag vill inte gå o vara rädd att något mer ska hända. Vi har fått skador på hus och andra tillhörigheter tidigare. Fått spontana besök som får en att tänka en gång extra innan man släpper ut hund & katt. Min man var ett tag så orolig för att något skulle hände mig att han ville att jag skulle flytta ut ur huset tills allt var över. Kärlek och familj går före allt. Om det så betyder att allt med Facebook och sociala medier måste försvinna. 
 
Facebookvän eller inte. Jag har hellre vänner utanför de sociala medierna. Och skulle du råka vara borttagen av misstag. Slå en signal så träffas vi irl. Gärna på en fika. Glutenfritt...

Glutenfria pålägg

Gällande glutenfritt så borde det inte vara speciellt svårt att hitta bra pålägg. Men är det inte konstigt att när man väl ska avstå något så vill kroppen plötsligt BARA ha allt som innehåller gluten. I morse ville jag ha leverpastej. Var så sugen att jag skulle kunna satt mig under bordet och ätit upp hela stubben med leverpastej helt själv (inte riktigt, men tror ni förstår).
 
Bredvid mig satt Fredrik och gjorde en oemotståndligt god (till utseendet, smakade ju inte) macka med leverpastej. Själv blev det ännu en macka i ordningen med skinka, ost och salladsblad. Här har ni morgonens frulle: 
 
 
Blir så glad av att använda dessa te-muggar. Vi fick dom som bröllopsgåva av mina närmaste arbetskollegor, "sekreterargruppen", då de ville att vi skulle tänka på dem när vi åt frukost. Kan inte säga att de riktigt passar in med något annat i vår "stil" här hemma. Men kanske är det just det som gör det lite extra charmigt.
 
By the way så finns det glutenfri leverpastej att köpa. Men att kasta mig ut till någon matbutik för att inhandla allt ur det glutenfria sortimentet känns inte speciellt aktuellt just nu. Är det någon som har tips på butik som har bra glutenfritt sortiment så får ni gärna hojta till. Vårt lilla Ica närmast hemmet är minimalt, men inte så konstigt med tanke på butikens storlek. 

Medioker

Rostat bröd med Bregott och salt och så svart kaffe på det. Superfrukost eller hur! Nja, kanske inte och i ärlighetensnamn så åt jag faktiskt en rätt god macka tidigt imorse (som ej fastna på bild) + att jag gjorde en extra macka. Och fick dessutom sällskap av min man. (På mackorna var det isbergssallad, extra rökt skinka och körsbärstomater)

Var så hemskt trött att macka två packades ner i en påse för att få komma upp till morgonfikat på jobbet. Påsen blev kvar dock kvar hemma i hallen och istället fick det bli en rostad macka med smör. Kände att jag behövde något. Bilden är väl kanske en av de tråkigaste.

 

 

 

Kollade igenom instagram och insåg ganska snabbt att morgonens frukost bild även representerar mig själv ganska bra – just idag alltså. Lite sådär mediokert trist. Jag behöver verkligen en förändring och jag avundas er vackra människor som ”orkar” hålla på o fixa er och självklart er som vaknar sådär ”naturligt” snygga. För kom igen. Färgade fransar, tatuerade kroppar, dit limmat löshår och lösfransar, silikon, krämer etc. Ja, det finns massor som hjälper oss alla till en lite mer ”naturlig” härlig look på morgonen. Och i ärlighetensnamn – vem vill inte få ett ”Wow!” av sin älskling på morgonen.

 

Så nu ni. Uppgift inför nästa vecka är att försöka lirka fram ett wow från min kära man. Missförstå nu inte. Min man är rätt generös med kommentarer. Men jag vill ha ett WOW! 

5 av 7

Nu måste det ske en förändring. Igår lyckades jag klara av min checklista med 5 av 7 möjliga. Och nej, självklart var det inte bara tidsbrist som ställde till det. Kan skylla på mycket, men lathet skulle kunna nämnas som en faktor och trötthet som en annan. Gjorde även saker som jag inte tänk mig hinna. Åt bl.a. lunch med Fredrik samt moppa av golvet.

 

Hur som helst så skäms jag ärligt talat, men ibland är små förändringar så oerhört svåra. Tyvärr tror jag många gånger dessa saker sätter sig som en ond spiral. En ond prestationsspiral som endast jag själv kan se till att sätta stopp för.

 

Tro inte att jag sitter och tycker synd om mig själv. Jag har bara en sämre morgon. Och för att toppa en mindre bra morgon lyckades jag genom mina kära arbetskollegor dra på mig tre riktigt elaka utskällningar som jag absolut inte behövt stå ut med. Brukar inte ta åt mig av dessa, men som sagt, vissa mornar e värre än andra.

 

Och p.g.a. dåligt humör uteblev frukostbilden. Jag åt frukost – knäckebröd med leverpastej, smörgåsgurka samt svart kaffe. Så bjuder därför på denna bild. Finns det någon bättre känsla än den man får av närheten till hav eller sjö?

 

Onödig info: Drack alltid c-vitamin/brustablett i champagneglas förr, vilket till slut fick en av mina grannar att stoppa mig när jag var på väg in i bilen på väg till jobbet. Vi fick oss båda ett gott skratt kan jag ju säga.

 
Allmänt, Frukost Breakfast, DuJagVi, Frukost, Mackor, vardag

Förvirrad tjej. Hej!

Guldfisk minne och förvirring är ingen höjdar kombo.
 
Min stackars kisse fick inget födelsedagskalas igår. Ska fixa något extra tills på fredag. LOVAR!
 
Men till denna morgon. Egentligen är det väl ingen som orkar läsa eller lyssna på/om drömmar men det som hände imorse skapade en väldig stor irritation. Tänk att ni är på bio och så ringer någons telefon. Asså verkligen ringer med HÖGT äckligt ljud. Jag blir så irriterad och arg att jag blir tvungen att samla in allas telefoner i denna biosalong. Och jag hör mig själv förbanna idioterna som inte kan bete sig. Plötsligt hittar jag dock min egna telefon. Och i allt vimmel och ilska vaknar jag och inser att det är larmet. Kan inte annat än skratta...
 
Min underbara man fixade frukosten imorse. TUSEN TACK! Vet knappt vad jag själv gjorde under tiden. Och nu när jag sitter här och tänker är jag bara oerhört tacksam över att jag fotat frukosten. Annars hade jag nog inte haft en aning om vad jag ätit.
 
Bilden får tala för sig själv. (men för er som inte ser är det lingongrova med smör, ost, kyckling, tomat och rädisa.) Mums!
 
 
 
Visa fler inlägg